Snöflingor

Vi var på bio idag. I bilen dit så landade en liten snöflinga på fönstret. Och sen en till. När vi tittade nära så såg vi att det var perfekta snöstjärnor. Ett underbart sött mönster, skapat av naturen. Det singlade konstverk från himlen. Jag tror aldrig jag sett så tydliga snöstjärnor förr. Jag blev helt överväldigad, och lycklig.

Jag längtar verkligen efter sommaren, men det är skönt när vintern kommer med något litet fint för att muntra upp.

London Calling

Så kom man tillbaka till vardagen, och trivs sämre än någonsin tidigare.
Jag vill inte bo kvar här en dag till. Jag vill inte vara kvar i den här lägenheten, jag vill inte bo i Göteborg, jag vill inte stanna i Sverige.

London överträffade våra förväntningar. Det har så mycket mer att ge än det liv vi har här idag. Till skillnad från vad man alltid hört, och hur det även varit förr, så var allting fantastiskt billigt. Sailsbury's, deras största mataffärskedja, hade allt och både mat och alkohol kostade motsvarande halva priset från i Sverige. Att äta ute, på lunchställen och take away, kostade 3-5 pund. Pundet ligger inte högre än 11-12 kr just nu, vilket gör det väldigt prisvärt. Även kläder och skor kan man hitta billigare. Köpte ett par linnen för 1 pund styck, och hittade snygga skor för £10. Det som kostar är boendet, men det är inte lika hemskt som folk påstått det heller. Man behöver inte bo tio personer i en trång lägenhet för att ha råd. Är man två, så kan man få en riktigt fräsch lägenhet, även om den kanske blir liten, för motsvarande 8000kr. Visst är det dyrare än i Sverige, men man sparar ju inte det på allt annat som är billigt, samt att man faktiskt får jobb i London! Minimilönen där är lägre än här, men det gör också att de har råd att anställa fler, och därför kan man enkelt få jobb som servitris eller liknande, där man för den delen kan få bra med dricks om man har tur. Framförallt finns en kultur som inte går att jämföra med Sverige.

Jag vill flytta nu, snarast, och håller på att bli galen över att inte kunna påverka det. Arbetsförmedlingen uppmuntrar att man ska jobba utomlands, men hur ska man ha råd med det om man inte redan har ett jobb här. Att flytta och att skaffa boende innan första lönerna trillar in kostar, så man måste ju ha ett startkapital.

Nu ska vi försöka sälja allt vi äger. Okej, inte allt, men det mesta. Vi har en trea fylld med möbler och prylar, och när vi drar bör det inte finnas mer kvar än ett par kartonger. Det vore befriande att bara börja helt om. Men det är mycket att göra sig av med. Mycket ska försöka säljas, och det blir ett fulltidsjobb bara det.

Jag hoppas att allt löser sig enkelt, och snart!

Hej världen

Hej bloggen, hej Internet.

Jag kom på att den här nästan föll i glömska, så fort jag fick saker att göra. December flöt förbi snabbt. En weekend i Köpenhamn, julpyssel, nya skapelser i Mybblilandet och sedan till sist julafton själv. Hela jul och nyår spenderades i Värmland hos släkt och vänner, så jag har inte varit hemma på nästan två veckor. I morgon bär det av igen, för då åker vi till London! Det ska bli helt fantastiskt, och känns nästan overkligt just nu. Snart ska vi flytta dit. Nog för att "snart" är relativt, men så snart vi bara kan åtminstone. För att flytta behövs en startbudget och för att få ihop till en startbudget behövs ett jobb. Ser man på det på det viset känns flytten ganska avlägsen, men det ska gå. Jag är trött på att sitta still.

I Karlstad träffade jag gamla vänner. Mitt schema var så fullbokat att jag var tvungen att hålla det skriftligt. Att träffa vänner nästan varje dag, dricka te och bara prata bort timmar var en ganska stark kontrast till mitt liv i Göteborg. Jag har vänner här med, men mest sådana man festar med, eller kanske ser en film på sin höjd. Det är få jag kan bara prata med här, och häromdagen flyttade ännu en. Jag saknar klassiska tjejkompisar, och börjar lida mer och mer av att ha dem utspridda i hela landet. Pratade med mamma förut om problemet att skaffa nya vänner. Om man inte jobbar, pluggar, eller knappt går utanför dörren, vart ska man då finna dem? Och hur får man den djupa vänskapen med någon man inte känt så länge? Flera av dem jag träffade i mellandagarna har jag inte sett på många, många år, men ändå var det som att jag såg dem igår. Gamla relationer är så enkla att ta upp igen, medan nya är svåra att utveckla.

Jag vill flytta nu, ut i världen. Jag har fått för mig att allt kommer flyta på så mycket bättre där. Det blir ju ett helt nytt liv..