Då tankarna blandas i kitteln..

Nu har jag börjat om tre gånger på den här texten. Jag börjar aldrig om när jag skriver, men eftersom jag aldrig pratar öppet om det här ämnet, så vet jag heller inte hur jag ska forma orden kring det. Det handlar om en tro och en livsstil. En av mina livsstilar, får jag väl säga, för jag anser mig ha ganska många olika.

Om jag fick en förfrågan om att beskriva mig själv, så skulle den beskrivningen skifta enormt mycket, beroende på vem som frågade. Mitt liv är inte så simpelt helt enkelt, för jag har valt flera vägar, och lever dem paralellt. Detta är ganska tillfredsställande i slutändan, då skiftandet av engagemang förhindrar uttråkan. Jag kan under flera månader fastna i mitt moderna, nördiga jag. Gräva ner mig i tv-spel och saksamlande eller springa på stan för att shoppa mig modern och följa upp det med en lång klubbkväll. Som de flesta i min omgivning helt enkelt.


Ikväll är dock annorlunda. Jag får till och från dåligt samvete över att jag inte engagerar mig tillräckligt mycket i min spiritualistiska livsstil. Nu är ett sådant tillfälle. Ikväll önskar jag att jag bodde i skogen, lite mer avskärmad från det moderna samhället. Att jag kunde gå ut i skogen, sätta mig ner och tala med den.
Jag är naturtroende, sk paganist men ej mer specificerat. Visst kan jag kalla mig modern häxa, men ropar man ut det högt så följer ofta så många fördomsfulla frågor. Några jättemediala förmågor är inget jag har att skryta med, men jag håller ett öppet sinne, för jag vet att det nog kan komma när jag minst anar det. Jag hyser respekt för jorden och de krafter jag är övertygad om finns. Jag tar avstånd från gudar och gudinnor, om så bara som symboler. Det engagemang jag har mest av just nu vill jag främst fokusera på örter och allt man kan skapa med dem. Salvor, brygder och annat man har nytta av. Jag tänker att jag kommer att utöka engagemanget både inom det och andra områden när tiden säger att det är dags. Det finns ingen anledning att stressa, och än är jag ung. Jag ser till att hålla inspirerande människor på nära avstånd för att snabbt ha en väg in när jag känner att det passar. De finns främst på Internet, och jag är tacksam över att se dem där dagligen.

Det finns mer att uppleva i den här världen, än det vi ser, hör och kan ta på.
Vad man kallar det och upplever det som, är ju högst personligt. Jag kallar det magi.

Efter flytten ska jag låta dessa ting ta lite mer plats i mitt liv.
Med rökelse, symboler och talande toner.

Blessed be.